Kryssa mattias - Latest Comments

Latest Articles in this Channel:

05/11/11--22:21: Re: Fairtrade city — varför inte? (chan 1484596)

Nja, det är vad Timbro säger står i rapporterna, men det är inte helt korrekt. Har du läst själva rapporterna? (Strunta i de som är gjord av Timbros systerorganisationer. De har du så att säga redan läst.)


Det alla tycks vara överens om är att det finns fördelar med Rättvisemärkt och det finns nackdelar. Om jag skulle sammanfatta så skulle jag peka på att kriterierna för Rättvisemärkt även bör omfatta distribution och affärsledet. De tar en del av kakan idag och därför bör man tänka sig för vilken affär man handlar rättvisemärkt i.


Och försöka få dem att påverka distributionen bör jag väl tillägga. Samma problem men i större grad finns med ekologiska varor. Distributörerna tar där så mycket ibland att det är billigare att köpa en vara i butik i Tyskland än att köpa den hos distributören i Sverige. Varför angriper inte Timbro det här? (Gissning: Det handlar ju om de som försörjer dem. De med mycket pengar.)


Ett råd till de som värnar om Rättvisemärkt och ekologiskt: Börja på allvar fundera på distributionsledet. Det lokala i Sverige är inte oviktigt. Bygg upp ett eget. Se till att de inblandade kan räkna. (Ekonomer har en ganska skral matematisk utbildning. Jag har ibland häpnat när jag pratat med universitetsekonomer om den matematik de tycker är komplicerad - och tillämplig.)


05/11/11--23:00: Re: Fairtrade city — varför inte? (chan 1484596)

Jag har läst Timbros rapport, liksom rapporten från Agrifood (SLU / LU) som du inte gärna kan kalla en systerorganisation till Timbro.

Problemet med Rättvisemärkt handlar dock primärt -- för mig -- om att man konserverar gamla marknader och försöker skapa en planekonomi för vissa varor. Jag tror på marknadsekonomi, och då gärna i kombination med ett samvete. Exempelvis köper jag för tillfället inte produkter från Apple baserat på hur arbetarna hos en av deras underleverantör i Kina behandlas. Sådana aktioner tror jag mer på, dvs att gå på den del av kedjan som har högst förädlingsvärde.

Sedan är det svårt som konsument; även om man köper ekologisk bomull, handlar från butiker som kontrollerar sina leverantörer, etc, så kan man aldrig vara helt säker. Det är också därför jag har så svårt för rättvisemärkt eftersom det handlar om att köpa sig fri; är det bara rättvisemärkt så är det ok. Men, när man sedan går in och tittar på hur verkligheten ser ut så stämmer det inte riktigt.

Jag ser hellre att min kommun lägger tid och resurser på att handla etiskt än att friköpa sig genom att bli en fairtrade city.


05/11/11--23:10: Re: Fairtrade city — varför inte? (chan 1484596)

Rättvisemärkt handlar ju först och främst om just såna frågor som gör att du för tillfället inte köper från Apple.


Så jag antar då att du är positiv till den grundläggande idén i Rättvisemärkt. Kanske många på Timbro också är det. Frågan är i så fall varför de försöker skjuta Rättvisemärkt i sank med pengar de får från näringslivet.


En del av slutsatserna i Timbros debatt-artikel (och systerorganisationernas artiklar) är helt enkelt grova förvanskningar av verkligheten. Ett exempel: Rättvisemärkt har en otroligt liten del av marknaden som det ser ut nu. Trots det påstår Timbro att Rättvisemärkt har en märkbart negativ inverkan på marknaden. Det är rimligtvis fel.


Så Timbro har ett annat ärende än det man officiellt medger. Och de får med dig på det. Vill du det?


05/11/11--23:25: Re: Fairtrade city — varför inte? (chan 1484596)

Timbro är en viktig tankesmedja och jag använder ibland deras skrifter som inspiration i politiska frågor. Jag har absolut inga problem med att stå på samma sida som dem i en politisk fråga, även om jag inte håller med dem om allt.

I just den här frågan handlade dock inte om rättvisemärkt i sig, eller att Timbro är emot, utan om att jag vill hindra Sundbyberg från att bli en "Fair trade city" och då var Timbros rapport en viktig del när jag skulle vässa min argumentation i frågan.

Jag tror inte på rättvisemärkt och handlar inte rättvisemärkta produkter specifikt (däremot undviker jag inte en vara enbart för att den är rättvisemärkt) men jag har inga problem med om andra gör en annan bedömning och väljer rättvisemärkt.

Jag vill dock inte att kommunen ska göra det valet för sina medborgare.


05/11/11--23:37: Re: Fairtrade city — varför inte? (chan 1484596)

Vad är det som gör att du bojkottar Apple (en tämligen meningslös åtgärd om det inte finns en samlad kampanj såvitt jag förstår), men inte tycker om Rättvisemärkt som ju kämpar för samma saker mer organiserat?


05/12/11--00:56: Re: Fairtrade city — varför inte? (chan 1484596)

Därför att rättvisemärkt konserverar gamla marknader och gamla strukturer. Jag ser inget självändamål med att kaffe ska odlas i Afrika och Sydamerika, men inte i Asien, vilket är en av effekterna med Rättvisemärkts filosofi.

Jag ser hellre att kaffebonden i Afrika får hjälp att hitta andra -- mer lönsamma -- marknader att verka på, där han tack vare frihandel och globalisering kan förbättra sin ekonomiska situation.

Via Kiva lånar jag ofta ut pengar till småbönder som vill hitta andra marknader eller att expandera på marknader där de är konkurrenskraftiga. Senaste utlåningen var till en svinbonde om jag inte minns fel.

Jag tror på globalisering, frihandel och marknadsekonomi. Rättvisemärkt tror på planekonomi och konservering av befintliga strukturer. Vi är helt enkelt inte kompatibla med varandra.


05/12/11--01:04: Re: Fairtrade city — varför inte? (chan 1484596)

Du menar att Rättvisemärkt med en väldigt liten del av marknaden (ungefär 0.5%) konserverar gamla marknader och motverkar nytt? Det är fullständigt orimligt såvitt jag förstår. Timbro påstår det, men som jag sa ligger det något helt annat bakom. Folk på Timbro är inte idioter, men de har en avsikt med det de skriver.


Om Rättvisemärkt skulle växa till att bli en ekonomisk maktfaktor måste man naturligtvis beakta inflytanden av det slag Timbro påstår att de har nu. (Välkommen att stödja Rättvisemärkt så att vi når dit - om hundra år!)


Roligt att du uppmärksammar Kiva, men har inte Timbro (eller någon annan marknadsliberal tankesmedja, minns inte vilken) kritiserat mikrolånen på ungefär samma sätt som man nu kritiserar Rättvisemärkt, dvs att det snedvrider marknaden, binder de som deltar och förhindrar utveckling? (Och orsaken är såvitt jag förstår precis densamma: Timbro värnar om den som har mycket pengar.)


05/12/11--01:42: Re: Fairtrade city — varför inte? (chan 1484596)

Det man behöver veta om planekonomi är att den fungerar när alla som ingår i den vill vara en del av den (även om det aldrig fungerar lika bra som marknadsekonomi; egoism är en mer effektiv drivkraft än altruism) men inte om deltagare inte vill vara en del av den.

Jag _vill inte_ vara del av en planekonomi, och därför vill jag inte heller att min kommun ska bli en fair trade city. Borde inte även du tycka att det är bättre om rättvisemärkt bärs upp av de som faktiskt tror på idén och inte av personer som påtvingas modellen?

Sedan finns det mycket som man kritisera när det kommer till mikrolån (däribland Kiva). Framförallt har de samma problem som rättvisemärkt, dvs att en del av medlem går till overheadkostnader i den rika delen av världen. Dessutom är räntorna ofta svinigt höga och det finns en del väldigt skrupelfria aktörer på marknaden.

Men, till skillnad från rättvisemärkt så _tror_ jag att Kiva har positiva effekter och därför pumpar jag in 100 dollar per år i systemet.


05/12/11--02:37: Re: Fairtrade city — varför inte? (chan 1484596)

Marknadsekonomi/planekonomi? Rättvisemärkt är inte planekonomi. Dina antaganden om planekonomins styrkor/svagheter vet jag inte om jag orkar diskutera nu. (I Sovjet misslyckades planekonomin kanske främst för att flaskhalsar uppstod. Större företag har liknande problem men överlever tack vare att vi inte håller efter oligopol skulle jag vilja påstå. Men be mig inte om vetenskapliga referenser, jag läser inte såna i ekonomi längre.)


Att egoism är en bättre drivkraft än altruism är väl högst ifrågasatt. Vad man kan säga är att man kan konstruera samhället så att egoism får större utrymme än altruism än tvärtom. Vilket föredrar du?


Rättvisemärkt är ett försök att ge altruismen större utrymme - därav Timbros förskräckelse. Stora förmögenheter motiveras nämligen delvis med att egoismen är det enda rätta.


Men trots att du inte tror att egoismen är det enda rätta så kämpar du här för att egoismen ska få större utrymme. Som jag förstår det är det för att det i slutänden leder till bättre tillvaro för alla.


Att det ofta blir så tror jag snarare beror på att altruismen i oss är en verkligt stark kraft. Det är t ex det kärleksbudet i religionerna handlar om. Utan altruismen tror jag att egoismens verkningar skulle vara helt förödande. Tror inte du det?





05/14/11--07:33: Re: Kommunal propaganda, tröskeleffekter och fair trade (chan 1484596)

"Givetvis går ett sådant system att skapa rent praktiskt, men det blir gigantiska tröskeleffekter. Den som tjänar precis under gränsen har ingen som helst motivation att jobba mer eller förhandla fram en högre lön, och den som ligger över gränsen är snarast motiverad att sänka lönen.Det innebär både tröskeleffekter, ökat svartjobbande och ett evinnerligt rundande av skattesystemet genom fringisar och andra löneförmåner. I slutändan kommer det att leda till att staten får in mindre i skatt, så allting som Vänsterpartiet hade tänkt finansiera genom sin ändring av skatterna fryser inne eftersom det inte finns några pengar till det." Detta borde vara lätt att lösa genom ha en lägre skattenivå för de första tusen som ökar progressivt, men ganska typiskt v att inte ha tänkt igenom förslaget utan snarare ha det som princip. För andra än egna företagare och de som utför någon form av tjänst privat på sidan av har jag svårt att se det som ett problem.  .. eller, trösklar är givetvis alltid ett problem men de som skulle se till att hålla sig under gränsen är förhoppningsvis bara unga och de som idag har båda fötterna utanför arbetsmarknaden (eller som i mitt fall ena foten). När man har en fast anställning tänker man väl inte längre så kortsiktigt?Givetvis går ett sådant system att skapa rent praktiskt, men det blir gigantiska tröskeleffekter. Den som tjänar precis under gränsen har ingen som helst motivation att jobba mer eller förhandla fram en högre lön, och den som ligger över gränsen är snarast motiverad att sänka lönen.Det innebär både tröskeleffekter, ökat svartjobbande och ett evinnerligt rundande av skattesystemet genom fringisar och andra löneförmåner. I slutändan kommer det att leda till att staten får in mindre i skatt, så allting som Vänsterpartiet hade tänkt finansiera genom sin ändring av skatterna fryser inne eftersom det inte finns några pengar till det." Detta borde vara lätt att lösa genom ha en lägre skattenivå för de första tusen som ökar progressivt, men ganska typiskt v att inte ha tänkt igenom förslaget utan snarare ha det som princip. För andra än egna företagare och de som utför någon form av tjänst privat på sidan av har jag svårt att se det som ett problem.  .. eller, trösklar är givetvis alltid ett problem men de som skulle se till att hålla sig under gränsen är förhoppningsvis bara unga och de som idag har båda fötterna utanför arbetsmarknaden (eller som i mitt fall ena foten). När man har en fast anställning tänker man väl inte längre så kortsiktigt?


05/15/11--20:10: Re: Fairtrade city — varför inte? (chan 1484596)

För att hjälpa arbetare att få bättre villkor ska man alltså inte hjälpa dem? Kom idén från Timbro sa du?


05/15/11--20:13: Re: Fairtrade city — varför inte? (chan 1484596)

För att hjälpa arbetare att få bättre villkor ska man välja metoder som fungerar. Inte feelgood-lull-lull som att bli medlem i fairtrade city


05/15/11--20:18: Re: Kommunal propaganda, tröskeleffekter och fair trade (chan 1484596)

Om man jobbar deltid (vilket är vanligt i offentlig sektor) och får ett erbjudande om att gå upp i heltid så tar man givetvis med även den ekonomiska aspekten.

Man ska verkligen älska sitt jobb för att vilja jobba fler timmar utan att få någon egentlig effekt i lönekuvertet.

Sedan är det givetvis så att vi som människor inte alltid tar 100% rationella val och räknar igenom varenda beslut. När jag bytte jobb hade det ekonomiskt varit bättre att vara anställd på båda ställena i två veckor, men ta semester från det jobb jag slutade. Det kändes dock som en allt för krånglig lösning (plus att man då måste planera in semestern innan man säger upp sig)


05/25/11--21:54: Re: Censurivrarna har vunnit — serier är nu officiellt skadliga (chan 1484596)

Jag håller med om absurditeten i att kriminalisera teckningar. Och överhuvudtaget var ligger rinmligheten egentligen och när blev det pedofili att ha sex när man är under 18?? Om tecknade bilder på efterpubertala unga tjejer överlag skall betraktas som barnporr, hur är det då med riktiga människor? Bara det faktum att en lättklädd tjej under 18 men över 15 skulle vara detsamma som barnporr är ju helt befängt. Betyder det att om en 18-årig kille har sex med en 17-årig tjej så skall han dömas för pedofilbrott? Problemet nu är att allt valsar iväg och spretar åt alla håll. Det är barnporren man skall bekämpa och inget annat. Det är när sexuellt utnyttjande av barn skett som man skall ingripa. Detta handlar om något absurt moraliserande där lagstiftaren själv tycks se barnporr i sådant som inte är det.Isåfall måste vi förbjuda Carl Larssons målningar och stor del av annan konst, många statyer och kulturbyggnader måste komma att rivas eftersom dessa också innehåller bilder/statyer av de som ser minderåriga ut./Joppe


05/26/11--12:16: Re: Censurivrarna har vunnit — serier är nu officiellt skadliga (chan 1484596)

Pedofili (eller egentligen att utöva det) är det först om man har sex med någon som är under 15, och ska man vara petig så är det egentligen hebefili. Pedofili som sexuell böjelse är att vara attraherad av barn, dvs icke könsmogna personer.

Därför blir det så konstigt när lagen kallar det barnpornografi när personen (eller pixlarna i fallet spel) är under 18. Vilket väl visar hur barock lagen är.

Däremot tycker jag inte att 15-åringar (eller 16-åringar eller 17-åringar) ska kunna ställa upp på pornografiska bilder, men det är enbart för att man bör vara myndig för att kunna fatta ett sådant beslut. Det blir dock -- anser jag -- inte barnpornografi för det.

En 18-åring kan ha sex med en 17-åring, utan att det blir ett lagbrott. Så länge som båda är över 15 så blir det inte "våldtäkt mot barn" som är brottet om man har sex med någon som är 14. Det går även att ha sex med någon som är 13 utan att det är lagbrott, men då måste den andra parten vara jämngammal (eller nästan jämngammal)

Det som är lite spännande är att om två 14-åringar har sex med varandra och spelar in detta så begår de inget lagbrott. De kan dessutom behålla filmen fram tills de fyller 18. Men, så fort någon av dem fyller 18 så blir det innehav av barnpornografi om personen fortfarande har kvar filmen.

Och ja, tyvärr blir det ofta så när man stiftar morallagar istället för att tänka igenom effekterna av de lagar man stiftar.


06/14/11--18:50: Re: Det blev ingen elbil… (chan 1484596)

Tack Mattias, bra genomgång av dagsläget vad gäller elbil gör privatperson.

Låter som åtminstone två saker behöver ske förutom den allmänna teknikutvecklingen för bättre batterier/reslängd.

1) Allmänna elstolpar vid parkeringsytor för elbilar
2) Stimulera bilpooler så de blir större och mer tillgängliga.
Fick en irriterande reklamlapp på vindrutan nyligen. Dock var innehållet för en gångs skull intressant. Lansering av flexibil där privatpersoner "lånar ut" sina egna bilar när de inte används.
Om tillräckligt många är med skulle det lätt vara fler som kan klara sig utan egen bil.

Vad ser du att det behövs för politiska beslut, kommunalt och på riksnivå?


06/14/11--19:16: Re: Det blev ingen elbil… (chan 1484596)

Lars, 

jag tror det är mycket som kan göras och som bör göras. Eftersom jag huvudsakligen sysslar med kommunal politik så blir mitt fokus där:

1. Precis som med all ny teknik (även om man skulle kunna argumentera för att elbilar är en gammal teknik, men då en teknik som blev utkonkurrerad av bensinmotorn och som nu fått en ny chans) så måste man ha det som kallas "early adopters" dvs personer som tror på tekniken och köper hårdvaran; även om den är dyr och även om den gamla tekniken inte slagit igenom än. För en del teknikskiften (platta skärmar, dvd, etc) så har jag själv tillhört dessa "early adopters" men elbilar är en helt annan prisnivå. Kommuner, vars transportbehov dessutom är inom korta avstånd, skulle kunna agera som "early adopters" och basera sin bilpark på elbilar.

2. Det behövs infrastruktur, i form av laddstolpar. Även här kan kommunen vara föregångare eftersom man ofta har ansvar för ett antal parkeringsplatser. Dessa platser borde kompletteras med laddstolpar och en del av dem (exempelvis 10% inledningsvis) borde reserveras för elbilar. I Sundbyberg borde man definitivt ha laddstolpar på kommunhusets parkering, och då gärna snabbladdare (sådana som kan ladda upp batteriet på en halvtimma). Nu har vi fördelen i Sundbyberg att Stefan Bergström (C) sitter i majoriteten och driver dessa frågor, så vi får antagligen se resultat under nästa år. Det vore dock en fördel om fler partier i majoriteten (som består av S+MP+C+KD) än C skulle se värdet i detta.

3. Kommuner som på något sätt är inblandade i bilpooler (vilket Sundbybergs kommun är) borde agera för att bilpoolerna ska fungera bättre. Anledningen till att den bilpool som jag gick med i inte fungerade särskilt väl beror på att kommunen blockerar alla bilar på dagtid. Då blir det inget reellt alternativ för många.

4. På statlig nivå tror jag att det handlar mycket om beskattning, förmånsvärde och miljöbilspremier. Elbilar är dyrare än bensinbilar och man borde försöka få ner prisskillnaden genom att staten tar en del av kostnaden så här i början. Man kan ju fundera på varför det säljs så mycket fler elbilar i Danmark än i Sverige. Danmark inledde en satsning på elbilar redan 2008 ( http://www.nyteknik.se/nyheter... ) och man har kraftiga subventioner på elbilar vilket lett till att Renault säljer elbilar i Danmark, men inte i Sverige. Man kan kraftigt sänka förmånsvärdet på elbilar när de går som leasingbilar för att få fler företag att ha elbilar bland sina personalbilar.

Sedan tycker jag att det är utmärkt med privata initiativ av typen Flexibil. Det ska bli spännande att se hur det går för dem. Fler välfungerande bilpooler är nödvändigt om fler ska välja att inte längre äga en bil, utan istället förlita sig på bilpool. Bilpooler kan också hjälpa till så att fler väljer att äga en elbil (för kortare resor i närområdet) och istället använda bilar från bilpoolen för långresor (där infrastrukturen för elbilar fortfarande saknas)



08/15/11--20:11: Re: Språkbruk och verklighetsuppfattning (chan 1484596)

Sanslöst darvel om hur bidrag och skatt ska definieras, det är klart att pengarna för a-kassan inte
räcker nu med den höga arbetslöshet som vi fortfarande har trots att regeringen slår sig för bröstet
och skryter om bl a jobbskatteavdragets positiva effekter. Det har kostat ca 80 miljarder hittills,
ändå är inte steg fem genomfört än (gubevars). Men a-kassa är inte bidrag utan försäkring som
betalas in av löntagarna kontinuerligt. Har du en ny helförsäkring på t ex bilen så får du full ersätt-
ning vid stöld, även om du bara betalt in första gången. Inte tusan kallas det för försäkringsbidrag.
Principen är densamma, sen får du tycka vad du vill. Om du svarar Mattias så återkommer jag med
min syn på definitionen skatt.
 



08/16/11--23:44: Re: Språkbruk och verklighetsuppfattning (chan 1484596)

För en försäkring gäller två saker:

1. Det är frivilligt att delta. Därför är varken föräldrapenning eller sjukpenning försäkringar, eftersom man inte kan välja om man vill delta eller ej. Här finns dock vissa gränsfall som trafikförsäkringen som inte är frivillig om man vill köra med bilen på allmän väg. I just gränsfallen tycker jag att det är acceptabelt att kalla det en försäkring även om det inte till 100% uppfyller villkoren.

2. Kostnaderna inom försäkringen bekostas av de som tecknat densamma. Det måste inte täckas för varje år, men måste under en längre period gå åtminstone plus minus noll. Därmed är inte a-kassan en försäkring eftersom staten skjuter till större delen av de pengar som betalas ut.

De ursprungliga a-kassorna var rena försäkringar, där ett antal personer gick ihop och delade på den finansiella risken som det innebar att bli av med arbetet. Det var först 1935 som staten gick och täckte den finansiella risken, och då slutade a-kassan att vara en försäkring och blev istället ett statligt bidrag

Möjligen skulle man kunna kalla a-kassan för en "statsunderstödd arbetslöshetsförsäkring" men eftersom "statsunderstödd" betyder "beroende av bidrag" så är det enklare -- och kortare -- att kalla det för bidrag rakt av istället.

Och de pengar som a-kassorna fått in i avgifter har _aldrig_ räckt för att täcka kostnaderna. Inte ens i slutet av 80-talet när ekonomin var överhettad och vi hade extrem arbetskraftsbrist i Sverige (det var då man kunde gå direkt från gymnasiet och få en fast anställning på kortare tid än 3 månader)


08/17/11--06:53: Re: Språkbruk och verklighetsuppfattning (chan 1484596)

Jag delar inte din syn på tolkningen av bidrag, du har rätt i att a-kassan inte täcks fullt ut av inbetalningarna.
Man kan se det så här, ska vi kalla det för bidrag så håller nog inte en arbetstagare med som har jobbat i t ex 30 år, sen blir
han arbetslös och stämplar i 2 månader. Denne person ser inte sina 2 månader som bidrag, han har med råge betalt in
mer än själva utbetalningen. Detta blir för han och andra som kanske aldrig blir arbetslösa, en solidarisk inbetalning till
de som får mer i ersättning än de betalt in. Det är precis samma sak med bil, hus, övrig egendom och personförsäkringar.
Vissa människor får ut full ersättning minus självrisk, om huset brunnit ner under förutsättning att inga oegentligheter har
förekommit, finns inte en chans att deras inbetalningar täcker detta oavsett hur länge de haft försäkringen. Detta är samma
sak som a-kassan, andra försäkringstagare täcker detta solidariskt med sina inbetalningar, men kanske själva aldrig behöver
någon ersättning från försäkringsbolaget. Glöm inte att a-kassan också är frivillig.
 
När det gäller skatter så är min åsikt att detta också är en gemensam solidarisk handling. Får du en inkomst genom jobb
eller en vinst vid försäljning, så är det istället en skyldighet att av denna inkomst eller förtjänst bidra till att bygga upp
både infrastruktur och sociala tjänster (vård, skola, omsorg mm). Denna är tjänster som du själv mer eller mindre kommer
att behöva under ditt liv, med andra ord återigen solidarisk skattepolitik. En tolkning av skatt kan inte per definition stanna
vid sänkningar och höjningar, utan måste ses som en helhet där det handlar om att finansiera hela vårt samhälle efter invid-
uell förmåga. Jag är dock ingen total skattefanatiker utan förordar proportionell skatt före progressiv dito. Men tack för ditt svar. 

  
 
 



08/17/11--07:27: Re: Språkbruk och verklighetsuppfattning (chan 1484596)

Nja, jag tror du missförstår mig. Jag kanske var otydlig.

När jag påpekar att en försäkring måste vara självfinansierad för att kallas försäkring, så syftar jag på systemet i sig. En brandförsäkring räknas alltså inte på om en person fått ut mer i ersättning än han/hon betalat in i premier, utan om alla som ingår i systemet betalat in mer än alla ersättningar som betalats ut.

Om Kalle råkar ut för att huset brinner ner så spelar det alltså ingen roll hur mycket Kalle betalat in (så länge som han betalt den senaste premien) utan om Kalle, Olle, Stina, Lisa och alla andra som har samma försäkring har betalat in mer pengar än vad som betalas ut i ersättningar det året.

På samma sätt med a-kassan. Om alla vi som är medlemmar i a-kassan (själv gick jag med 1994, så det är inte direkt så att jag är motståndare till a-kassan i sig) betalar in mer i avgifter under ett år än vad som samma år betalas ut i ersättningar så är systemet självfinansierande och därmed en försäkring. Detta är exakt vad a-kassorna var från början, innan staten tog över finansieringen. I dagsläget så täcker avgifterna de administriva kostnaderna, men inte mycket mer.

Den arbetstagare som betalat a-kasse-avgiften i 30 år har om han är medlem i AEA och beräknat på dagens avgift betalat 30 år, 12 månader per år och 90 kronor per månad. Detta blir totalt 30*12*90 = 32.400 kronor. Högsta dagpenning är 680 kronor per dag och då räcker dessa 32.400 kronor till 47,7 dagpenningar. Det är i snitt (om jag minns rätt) 22 dagpenningar på en månad, så dessa 32.400 kronor till 2 månader plus 3,7 dagar till. Det är inte vad jag skulle kalla för " har med råge betalt in mer än själva utbetalningen"

Men, det är alltså inte per person man räknar utan per system, dvs om utbetalningarna från AEA (plus administriva kostnader) täcks av de avgifter som alla som är medlemmar i AEA betalar in.

---

Vad gäller skatter så har jag redovisat att jag ser dessa som acceptabla och att de är en del av det (implicita) sociala kontrakt som vi ingår med varandra i ett samhälle. Vi går alla med på att gemensamt finansiera sådant som vi anser vara nödvändigt för ett medmänskligt samhälle där alla har samma rättigheter och möjligheter (så långt det är möjligt, jag kan exempelvis inte bli hockeyproffs i NHL hur gärna jag än vill)

Men, min poäng var -- och är -- att vi inte får glömma att dessa pengar kommer från skattebetalarna. Staten, kommunen och landstinget har inga egna pengar utan det är pengar som betalas in av invånarna (de skatter som är bolagsskatter är även de pengar som skapas av invånarna) och det är därmed våra pengar till att börja med.

Jag vill inte gå så långt som att skandera "skatt är stöld" men jag ogillar starkt den förhärskande synen på skatt, där det ses som att det är statens pengar och vi ska vara tacksamma för det vi får behålla.

Det är både rimligt och vettigt att vi betalar skatt, men det är våra pengar som vi betalar. Sänker man skatten så får vi behålla mer av våra pengar. Sedan kan man inte sänka skatten hur som helst, eftersom det då omöjliggör det sociala kontrakt som vi ingår som medborgare, men eftersom det är våra pengar både kan och ska vi ha åsikter om dem.

Därför kan en skattesänkning heller aldrig _ge_ pengar till någon, utan man minskar hur mycket man _tar_ från skattebetalarna. En bidragssänkning kan aldrig _ta_ pengar från någon, utan man minskar hur mycket man ger. Däremot är det både omänskligt och osolidariskt och i strid med det sociala kontrakten att sänka bidragen för mycket. Jag anser mig inte ha ingått något socialt kontrakt som låter folk svälta ihjäl eller som tvingar någon att lämna hus och hem när de blir arbetslösa. Men, oavsett hur mycket ett bidrag sänks så _tar_ vi inte pengar från någon. Däremot kanske vi _ger_ omänskligt lite.

Och med proportionell skatt menar du platt skatt, antar jag. Det är händelsevis den skattemodell som jag föredrar, dock med kombinationen att avskaffa alla statliga löneskatter och ersätt trygghetssystemen med ett grundavdrag istället.


08/18/11--00:33: Re: Språkbruk och verklighetsuppfattning (chan 1484596)

Tänkte först svara, men vi kommer inte längre här, lite för annorlunda synsätt mellan oss två.


10/24/11--02:59: Re: Censurivrarna har vunnit — serier är nu officiellt skadliga (chan 1484596)

Ska du, <censur>, tala om censurivrarna?
Man kan inte sakna hos dig både rancune och drift att stoppa käften på andra och utesluta dem. Som företrädare för "liberalismen" är su en katastrof</censur>


10/24/11--03:00: Re: Censurivrarna har vunnit — serier är nu officiellt skadliga (chan 1484596)

Mitt inlägg måste godkännaas av en moderator, läser jag. Atta kalla en censor, som hade passat bättre i DDR än i Sverige, för moderator, är verkligen att röra sig med sufemismer


10/24/11--10:58: Re: Censurivrarna har vunnit — serier är nu officiellt skadliga (chan 1484596)

Jag blockerar extremt sällan kommentarer, inte ens från personer som dig.

Nu har jag dock valt att svartlista dig så att du inte kan skriva fler kommentarer på min blogg. För det är nämligen min blogg, där jag bestämmer vilken typ av kommentarer som jag vill släppa igenom och du har lyckats straffa ut dig fullständigt.

Vilken inte har någon som helst koppling till yttrandefrihet.